Mitt utvidgade kollegium

Jag måste än en gång skriva om ”mitt utvidgade kollegium” som ger mig så mycket energi och kunskap. I går kväll (en lördag kväll, jag vet!), så nappade jag på en fråga från  om att fixa till en bild om att vara ”Stjärnläsare”. Denna bild skulle eleverna kunna använda som självskattningsblad eller matris om hur långt de har kommit i sin förståelse för hur de använder lässtrategierna vi arbetar med enligt ”En läsande klass”. Jag fixade och trixade lite och hade samtal med Marie över ”nätet” om formuleringar och placeringar av de olika strategierna. Till sist blev vi nöjda och jag lade upp bilden på facebookgruppen ”En läsande klass”. Det är väldigt roligt att kunna dela med sig så här och det är även fantastiskt att det är så många som har ytterligare funderingar om förbättringar eller utvecklingar. Är inte det en öppen kommunikation och skolutveckling, samt fortbildning, så säg? Jag länkar denna bild till min Google Drive så kan ni ladda ner den om ni vill.

Stjärnläsare - smart läsare_2

Dessutom läste jag i morse av @frokenann om hennes blogginlägg på: http://lararavtryck.moobis.se/2014/04/05/ett-demokratiserat-larande/
där otroligt kompetenta lärare och pedagoger skriver i en gemensam blogg om deras upplevelser i vardagen som lärare. Hennes inlägg om IKT och ett digitaliserat lärande i skolan var pricken över i om hur jag tänker om detsamma i min egen kommun och på min egen arbetsplats. Jag hoppas verkligen att vi snart kommer att ha tillgång till fler datorer/chromebooks/iPads i klasserna för det är de tidsenliga verktyg vi ska arbeta med. Jag är nybliven ”Digitalista” på min skola, sedan januari, vilket ingår i de 20% jag arbetar som rektorsstöd. Även jag har funderat över hur jag vill arbeta med dessa verktyg för det gör sig inte av sig självt. Det går åt mycket tid till att bygga upp en fungerande struktur där jag och eleverna kan spara sina arbeten t ex. Just nu lyssnar jag mycket till en annan kompetent IT-pedagog i min kommun: @niiloa Niilo Alhovaara som har startat upp #GAFE som ett pilotprojekt på sin skola. Läs mer här om ett fantastiskt arbete av en enskild pedagog och bli inspirerad! Jag tror helt klart på att #GAFE (Google Apps For Education) är något för hela skolväsendet. Vi ska vara noga med att skilja på Myndighetsutövning, Pedagogisk dokumentation och Pedagogik, precis som @EdwardJensinger förklarar här i ett annat otroligt bra blogginlägg. Jag är dock övertygad om att detta är vägen för många att gå för att kunna arbeta effektivt med formativ bedömning av elevernas arbeten t ex. Jag vill utarbeta mer effektiva arbetssätt, för att få mer tid till att planera lektioner och innehåll som ska utveckla eleverna och deras lärande. Det är trots allt mitt huvuduppdrag.

Och sedan måste vi inse att det tar mycket tid i början (kanske alltid?) när man ensam ska undervisa eleverna i hur de ska gå tillväga med sitt arbete med sitt digitala verktyg. Vi behöver nog också tänka att det är tillåtet att skynda långsamt så att det blir bra. Inget har någonsin blivit bra i stressade lägen. ”Fort och fel” brukar hänga ihop av någon anledning… Vi går en spännande tid till mötes på IKT-arenan, så mycket är klart!

Hej svejs!

PS. Vi ses väl på SETT-dagarna, 7-8 maj?
Jag lovar att ha en skylt med @Pumpan70 på mig!

Annonser

Det bästa med att vara lärare…

är kanske elevledda utvecklingssamtal?

Efter två dagars intensivt arbete med elevledda utvecklingssamtal så är jag och eleverna i hamn. Jag har tillbringat 2 eftermiddagar med mina elever (som går i år 4) och deras i föräldrar i speeddating-form och det går fantastiskt bra. Eleverna har tänkt, funderat och skrivit om sin egen utveckling utifrån ett antal förmågor i tre basämnen (sv, ma, eng) som vi har arbetat med. Sedan har de svarat på fyra frågor till varje ämne; vad hen är bra på och varför de tycker det, vad hen vill utveckla/bli bättre på och varför det, vad som är roligast att arbeta med och vad som är tråkigast eller jobbigast att arbeta med och så en motivering till det. Det tycker jag räcker riktigt bra att fundera över när man är 10 år. Det här gjorde vi första gången i höstas och jag ser redan en stor utveckling hos eleverna nu vid andra tillfället. Jag förvånas över den klokhet och insiktsfullhet som eleverna uppvisar när de bedömer sig själva och sitt lärande. Eller, egentligen är jag inte förvånad alls, för min erfarenhet är att elever är ruskigt bra på att bedöma sig själva när de ombeds göra det och vi vuxna visar att vi lyssnar på vad de har att säga.

Just detta tror jag är viktigt. Vi vuxna, lärare, föräldrar osv är alltför snabba på att låta vår egen röst höras innan eleverna får komma till tals. När vi gör det så tystnar eleven och dynamiken uteblir. Vad ska de liksom säga som läraren inte redan har sagt? Vad är deras ord eller åsikt värd i jämförelse med den vuxnes? Här är det viktigt att vi visar att elevens åsikt är värdefull, att vi uppmuntrar deras förmåga till självskattning och ärlighet inför sig själv. Sedan fyller jag på med mina åsikter, som faktiskt oftast ligger i linje med deras egna. Jag kan naturligtvis fylla på med fler mål, men det får inte kännas oöverstigligt för eleven heller. De måste känna att målet går att nå och veta hur de ska göra för att nå det, hitta den snitslade stigen helt enkelt.

Så med ett leende på läpparna och skön känsla i magen över visat förtroende från elever och föräldrar, så går jag sakta hemåt. Det är ju det här som är det bästa med att vara lärare!

Hej svejs!