Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

På min skola, Furuparksskolan i Luleå, bestämde skolutvecklingsgruppen i höstas att vi skulle ha ett övergripande visionsparaply som blev just ”Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetsätt”. Jag har alltid haft som eget mantra att utan språket klarar man sig inte i samhället. Språket är för mig centralt i allt vi gör. Vi behöver språket för att kunna kommunicera på olika sätt; tala, läsa, skriva, räkna, arbeta med digitala verktyg för att nämna några sätt. Okej, kanske många tänker, men det gör vi väl redan i skolan, både pedagogisk personal och elever, eller? Jo, det gör vi naturligtvis, men vi behöver utveckla det till att användas på ett mer strukturerat pedagogiskt sätt för att nå alla elever på ett djupare plan.

Hur skulle vi då göra för att komma igång med detta på vår skola? Även hos oss, som på många andra skolor, var förståelsen och kunskapen om vad detta arbetssätt innebar ganska låg. Överlag trodde de flesta att det mest handlade om ett sätt för lärare att arbeta med nyanlända elevers lärande (vilket då uteslöt alla utom en SvA-kollega!). Det är kanske den vanligaste kopplingen man gör när man hör talas om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Jag gör å andra sidan den kopplingen, att det är en väldigt stor andel av våra infödda elever med svenska som modersmål, som behöver ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i nästan lika stor utsträckning som elever med annat modersmål. Den slutsatsen har jag dragit av de fallande resultaten när det gäller våra svenska elevers förmåga till läsförståelse i olika ämnen. Det måste bero på något som nästan fundamentalt har ändrats i vårt samhälle och jag har mina funderingar, men det får bli i ett annat inlägg.

Hur började vi då för att göra kollegorna nyfikna på arbetssättet? Det är som bekant svårt att pådyvla någon något som känns främmande och obekant. Det svåra men spännande är att skapa intresse och nyfikenhet. Skolutvecklingsgruppen planerade några träffar på kvällstid som vi kallar för ”Pedagogiska caféer”. Skolan bjuder på en baguette/sallad och tiden är kvittningsbar för att göra det än mer intressant. Det brukar vara ganska stor uppslutning (ca 65-70%) vilket är roligt. Vi började med att titta på det första avsnittet från UR:s serie om ”Språket bär kunskapen”. Sedan diskuterade vi i grupper utifrån några olika frågeställningar vi hade tagit fram. Kvällen blev lyckad och alla menade att de nu började förstå på ett helt annat sätt vad arbetssättet handlade om. Jag kan tillägga att det även diskuterades i positiva ordalag i lärarrummet dagen därpå, vilket jag ser som en framgång!

Hur går man vidare, är nästa sak att ta ställning till? Vi bestämde oss för att spinna vidare på denna tråd och kommer att ordna ännu ett Pedagogiskt café med samma upplägg för att befästa förståelsen för arbetssättet. Detta är viktigt. Om vi inte befäster förståelse hos oss vuxna så händer det inget heller. Nästa steg tror jag är att vi behöver börja arbeta med detta i våra klasser för att pröva teorierna i verkligheten, sedan återkoppla i kollegiet och diskutera vad vi såg för resultat i klasserna. Vi kanske måste ta fram en mall för hur man praktiskt går tillväga på ett smart sätt. Detta tror jag är viktigt, för om det inte finns en enkelhet och smidighet i ett arbetsätt drar sig många för att pröva. Det är trots allt i elevgruppen som jobbet görs och de ser väldigt olika ut. Jag hoppas att en nyfikenhet ska födas hos kollegorna i en vilja att finna ett arbetssätt som utvecklar alla elevers lärande och som gör att fler elever når målen och även når högre mål och djupare utveckling.

 

Under veckan som gått har jag fått en större inblick i detta med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Jag fick veta att @Anna_Kaya (Nationellt centrum för svenska som andraspråk) var på besök i Luleå för att prata om just detta och det ville jag gärna ta del av. Jag fick mina tankar bekräftade om att detta arbetssätt är något som gagnar alla elever i skolan och om vi lärare dessutom börjar arbeta så här gör det oss per automatik bättre rustade och kunniga den dag en nyanländ elev börjar i min undervisningsgrupp. Det är alltså en win-win-situation vi står inför. Jag såg också i veckan att NC (Nationellt centrum för svenska som andraspråk) har påbörjat ett kollegialt arbete med en hel kommuns skolor i Hultsfred. Läs artikel här i Skolvärlden. Helt fantastiskt!

Jag är övertygad om att detta är en väg (kanske rätt väg/den enda vägen?) att gå för att höja alla elevers förmåga att läsa och förstå olika texttyper i alla ämnen. Det kanske är alla lärares mer eller mindre skyldighet att börja arbeta på detta sätt, för vi (skolan i allmänhet) kan inte lämna ett antal elever åt sitt eget öde bara för att de inte förstår vad jag säger oavsett om de är infödda eller nyanlända. Då är det jag som lärare som har problem med min undervisning, inte eleverna.

Annonser

2 thoughts on “Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

    • Jag håller med dig i alla fall att det behövs exempel, däremot inte att det är ett exempel på ”snake oil”. ta en titt på ”Nationellt centrum för andraspråk” på webben så ser du att det inte handlar om skräpvetenskap!
      Men eftersom vi är nybörjare och håller på att försöka komma igång så lyser de med sin frånvaro än så länge. Men om du klickar på länken till UR´s serie och börjar titta på den så kommer du snabbt att första vad det hela handlar om. Jag upplever att man (jag/du/vi) ofta tar för givet att elever förstår mer än vad de faktiskt gör när det kommer till begrepp i ett ämne. Eller så kan det handla om att elever ska skriva en labbrapport och man tror att de har koll på vad de ska göra efter att ha fått en instruktion. Men, det visar sig att det har de inte alls för de behöver få en modell att jobba efter, dvs jag och eleverna skriver först en rapport tillsammans där vi går igenom hur den ska se ut, vad som är specifikt osv. Då förstår de på ett annat sätt och kan ta sig an uppgiften på ett helt annat sätt. Tänk ”Cirkelmodellen”. Sen beror det säkert på vilka elever och vilken ålder de befinner sig i hur mycket förklaring som behövs, men jag tror generellt vi behöver arbeta mer tillsammans innan de klarar av saker själva.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s