Nya klasser – nya möjligheter

Igår kom eleverna till skolan igen, efterlängtade av oss lärare..! Jag har sett fram emot att få pröva nya vägar, ta nya grepp om undervisningen för att eleverna ska nå längre i sitt lärande och kunskapsutvecklande. Jag har inspirerats av sommarens #pedaläslyft och James Nottingham, vilket jag skrivit om tidigare, och nu är jag laddad! I år ska jag undervisa som ämneslärare i år 6. Jag ska ha svenska + SO i min mentorsklass samt SO i ytterligare två st 6:or. Spännande! Jag känner till eleverna lite grand, men har inte jobbat på egen hand med dem förut. Det är ju alltid lite vanskligt att få en ny lärare i ett ämne i 6:an eftersom betyg ska sättas och läraren inte vet hur eleven brukar prestera i ämnet. Men, det kan ju också bli bra!

Idag träffade jag de andra klasserna för första gången ”på riktigt” och jag hade bestämt mig för att börja prata om ”Isbergsillusionen” samt dynamiskt/statisk tankesätt vilket Carol Dweck har gjort många lärare medvetna om. Johan Lindström har tagit fram flera väldigt fina planscher på detta och nu var det läge att visa dem för eleverna. Jag började med Isbergsillusionen och jag kopplade mycket till idrottens sammanhang eftersom ca 90% av eleverna deltar i någon gruppaktivitet på fritiden. Det man ser av ett isberg är bara toppen, 1/10, resterande 9/10 är dolda under ytan. Det vi ser av framgång är också bara toppen, arbetet som gjort framgången möjlig ligger dold under ytan och bara den som gjort arbetet vet hur mycket som ligger där. Kopplingen till idrottens värld blir väldigt tydlig tycker jag. U21-landslaget som tog EM-guld i fotboll har sprungit en och annan mil, slagit några frisparkar, inte gett upp, lyssnat på feedback, upplevt besvikelser, varit målmedvetna, gjort uppoffringar och till slut lyckats med sin uppgift! Fantastiskt. Det kan även eleverna göra, bara de är medvetna om att det krävs arbete, uthållighet och målmedvetenhet för att nå ”framgång” i skolan d.v.s den framgång som upplevs när lärande uppstår och nya insikter får fäste.

Vi har även diskuterat statiskt/dynamiskt tankesätt och funderat över hur man ganska enkelt kan ändra sitt sätt att vara genom att våga lite mer, vara öppen för förslag, gå utanför sin komfortzon helt enkelt och därmed nå utveckling hos sig själv. Om man aldrig kliver ur den zonen så utvecklas man inte eller i alla fall väldigt lite, det blev vi överens om. Tips: kika på Johans fina planscher om detta och skriv ut och sätt upp i klassrummen. De är CC licensierade och fria att använda i skolan.

Till sist visade jag en av filmerna från www.orkaplugga.se för att förklara det här med hur man gör för att skapa utvecklade resonemang och varför man ska göra det. Jag förklarade att detta finns med i många ämnens kunskapskrav i läroplanen och att det är mot dessa kunskapskrav, som deras lärande bedöms när betyg sätts. Jag var tydlig med att denna strategi är bra att använda sig av i de flesta ämnen för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Även här måste eleven tänka lite mer och djupare för att nå fram med sina resonemang och analyser, och med hjälp av några elevnära exempel att relatera till så tror jag att eleverna förstod hur de kunde utveckla sina resonemang. Å ena sidan…. och å andra sidan… Eleverna var genast med på tåget och plötsligt blev det dynamik i klassrummet!

Avslutningsvis så känns det som att första dagen avlöpte högt över min egen förväntan och jag tror att det skedde med hjälp av tydlighet, struktur, bra förklaringar och att eleverna kände att jag har höga förväntningar på dem.

Välkommen härliga skolhöst!

Snart jobbstart och skolstart!

Då är det snart, snart dags igen för skolstart. Ett nytt läsår pockar på min uppmärksamhet och tankarna på hur jag ska jobba och vad som egentligen är viktigt har börjat snurra runt i huvudet. Okej, jag erkänner att dessa tankar har tagit upp en del av min ledighet också. Jag är en sådan person som tänker bäst när jag har tid, lugn och ro och stressen har runnit av mig. Jag är intresserad av skola, skolutveckling och undervisning i största allmänhet vilket gör att jag följer en del inlägg i sociala medier även när jag är ledig. Om jag hade varit intresserad av båtar/stickning/släktforskning i någon större utsträckning hade jag förmodligen läst om det under min ledighet! Och jo, jag har läst ca 15 böcker i sommar; deckare, romaner, ungdomsböcker, en avhandling, pedagogisk litteratur… allt i en salig blandning, dessutom på varierande plattformar! Trad bok, på iPad, på Adlibris Letto (mkt praktiskt liten sak!), pocket…

IMG_5768

Nu föll det sig så att jag på försommaren råkade få syn på ett inlägg på Twitter om #pedaläslyft där ett antal lärare (bl a Sara Bruun, Therese Linner, Annika Sjödahl) hade bestämt sig för att försöka få till stånd ett pedagogiskt läslyft på sommaren, just för att kunna diskutera brett och få nya infallsvinklar. Det blev boken ”Utmanande undervisning i klassrummet” av James Nottingham, som skulle läsas och diskuteras, vilket passade mig utmärkt då den redan låg hemma och väntade på att bli läst! 🙂

IMG_5803

Jag gick med i den nystartade Facebookgruppen ”Det pedagogiska läslyftet” som från början av sommaren hade ca 350 medlemmar. -Wow! tänkte jag. Det här blir kul! Och det blev det. Det har varit fantastiskt givande diskussioner, antalet medlemmar har ökat konstant (just nu 660 st) vilket ändå måste tyda på ett behov och intresse att diskutera undervisning, kärnan i läraruppdraget. Det bestämdes även att det skulle sändas tre st ”Hang-outs on air” där några pedagoger skulle diskutera några avsnitt från boken. Jag fick frågan om att delta i en sådan ”Hang-out” och jag tackade ja till det, mycket för att lära mig mer om hur det går till samt få tillfälle att prata med kollegor ute i landet. Väldigt spännande och kul! Inte för att jag vet om jag sa något speciellt tänkvärt, men vi hade ett väldigt givande samtal i alla fall!

Så, vad tar jag med mig från detta? Hur tänker jag om min undervisning? Vad vill jag utveckla och varför vill jag utveckla? Jag tänker att jag vill utveckla min undervisning utifrån vad jag ser att eleverna behöver; utmaningar, feedback för både elever och mig själv, hur jag ska hantera beröm, poäng och betyg till exempel, hur ska mina testtillfällen se ut? Jag vill använda stödstrukturer för att hjälpa eleverna med krokar som de kan hänga upp kunskapen på. Jag vill arbeta med ”de stora och frågorna” som liksom Nottingham även Göran Svanelid bygger sin undervisning på. Jag vill göra eleverna mer delaktiga i planeringen av undervisningen för att de ska känna intresse för arbetsområdet. Det är eleverna som ska äga sitt eget lärande och hur får jag dem till det? Som sagt… ”det snurrar i min skalle” som Sara Bruun säger! Hur jag ska få till allt det här vet jag inte riktigt, men det börjar falla på plats i alla fall. Det är mycket tack vare alla lärare som postar och delar med sig av sina dokument på Facebook under sommaren i grupper som The Big Five, Bedömning för lärande, som jag känner att jag har en aning om i vilken ände jag ska börja reda ut tankarna. Stort tack till er alla, utan er skulle jag vara en sämre version av mig själv som lärare.

Det är alltså en hel del som snurrat runt och som börjar falla på plats. Jag tar även med mig en bild som Karin Brånebäck lagt ut på sin blogg och som jag gillade väldigt mycket:
Segertrappa svensk C
CC @braneback

Det viktiga är inte att jag når till toppen direkt i ett enda hopp utan att jag tar något eller några steg i taget, eller att man identifierar på vilket trappsteg man befinner sig i sin egen tankeutveckling. Jag känner att jag är just nu på steg 3 och 4 och när jag tänkt klart och jobbet börjar då ska jag absolut befinna mig på steg 5. Gott så!

Snart börjar det igen! Kan knappt bärga mig! / Eva