Nya undervisningsgrepp – del 2

Jag lovade att jag skulle återkomma med reflektioner och en beskrivning av hur det hela avlöpte med mitt försök att få eleverna att använda sig av begrepp och lägga sambandskedjor.

Idag testade jag min noga uttänkta modell (efter inspiration via grupper på FB) i mina tre klasser som jag undervisar i SO. Just nu arbetar vi med geografi och vi har jobbat med hur Europa ser ut och även om gränser i Europa. Jag delade in eleverna i grupper med 4-5 i varje grupp och de fick varsitt kuvert med ca 50 begreppskort i. Allra först frågade jag om de kunde nämna några begrepp som vi stött på under de senaste veckorna, och några dök faktiskt upp. Sedan visade jag på tavlan med större kort hur de kunde tänka runt begreppen och gjorde en kortare sambandskedja. Jag förklarade att de sedan skulle titta på sina kort, börja med ett kort och sedan koppla på med andra och förklara sambandet mellan begreppen. De fick tänka tillsammans och förklara för varandra och för mig förstås.

IMG_6133 IMG_6137

Här hittar ni dokumentet med begreppskort: Begreppskort

Det kan ni ladda hem och enkelt byta ord i, till de begrepp du vill använda dig av, kopplat till det område just ni har arbetat med, t ex i hela NO-spannet eller i SO-spannet. Med en eller två träningsomgångar kan man sedan använda sig av detta som läxförhörsmetod i grupp, eller som provavstämning, där eleverna får ett antal begrepp som du vill kontrollera att de kan. De får skriva och försöka utveckla sina resonemang till en djupare nivå, vilket blir lättare om de får träna först förstås. Det är dessutom språkutvecklande, vilket gynnar alla elever, nyanlända som infödda!

Så min slutliga reflektion är att det här blev lyckat på alla plan. Eleverna gillade det, tänkte mer självständigt och aktivt, de kommunicerade, prövade, förkastade, gjorde om, blev nöjda. Jag såg det jag ville se, dels om begreppen satt, vilka som förstod på djupare plan, vilka som åtminstone kunde lägga enklare kedjor, vilka som utvecklade sitt tänkande under tiden. Mitt underliggande mål är också att de ska utveckla sin förmåga att se samband och utveckla sina resonemang, vilket detta verkligen gav bra underlag till. Dessutom hyfsat enkla förberedelser!

Kan bara säga: pröva du med!

Annonser

Nya undervisningsgrepp

 

Det riktigt studsar och spritter i hjärnan när jag pysslar med mina ”nya undervisningsgrepp”! Ni undrar säkert vad det kan vara för något nytt grepp? Jaa, nytt och nytt? Vad är nytt under solen 2015? Inget revolutionerande, utan sådant som man tänker att: ”det där ska jag pröva!” och så faller det lätt i glömska, eller faller bort p.g.a tidspress och diverse ”brandkårsutryckningar”. Nå, det jag har funderat på ett tag är detta med ”begreppskort” och ”sambandskedjor”.

Så här ska det gå till: Med hjälp av dessa begreppskort, som utgår från de aktuella begrepp som eleverna har stött på i det aktuella arbetsområdet (i vårt fall Geografi – Europa, gränser, naturtyper, erosion t ex), ska eleverna fundera, plocka ett antal kort och sedan lägga dessa i en kedja. De ska kunna redovisa hur deras kedja hänger ihop och förklara med hjälp av samband. Kedjan får inte bli för lång, utan måste vara kvalitativ. Jag tänker att de ska få arbeta med detta i par eller liten grupp. De ska skriva ner hur de tänker och sedan redovisa för klassen. Voilá!

FullSizeRender

Vinster: Jag får in: eget tankearbete, tänka tillsammans, samarbeta (Think-Pair-Share), förklara för både sig själv, sin grupp och för klassen (och för mig!), kommunikation, utveckla sina resonemang i flera led.. ni fattar, eller hur? Helt enkelt ett sätt att visa dem vägen till djupare kunskap, bättre förståelse och i förlängningen till högre betyg som baseras på just djupare kunskap.

Jag lovar att jag ska dokumentera och visa hur det gick! Oavsett om det blir succé eller platt fall (hemska tanke!), men då lär vi oss något av det också.

Det här kan ni göra i NO, vilket område som helst! I alla SO-ämnen, i matematik…, i varje ämne där du går igenom begrepp helt enkelt. Lycka till!

Nya klasser – nya möjligheter

Igår kom eleverna till skolan igen, efterlängtade av oss lärare..! Jag har sett fram emot att få pröva nya vägar, ta nya grepp om undervisningen för att eleverna ska nå längre i sitt lärande och kunskapsutvecklande. Jag har inspirerats av sommarens #pedaläslyft och James Nottingham, vilket jag skrivit om tidigare, och nu är jag laddad! I år ska jag undervisa som ämneslärare i år 6. Jag ska ha svenska + SO i min mentorsklass samt SO i ytterligare två st 6:or. Spännande! Jag känner till eleverna lite grand, men har inte jobbat på egen hand med dem förut. Det är ju alltid lite vanskligt att få en ny lärare i ett ämne i 6:an eftersom betyg ska sättas och läraren inte vet hur eleven brukar prestera i ämnet. Men, det kan ju också bli bra!

Idag träffade jag de andra klasserna för första gången ”på riktigt” och jag hade bestämt mig för att börja prata om ”Isbergsillusionen” samt dynamiskt/statisk tankesätt vilket Carol Dweck har gjort många lärare medvetna om. Johan Lindström har tagit fram flera väldigt fina planscher på detta och nu var det läge att visa dem för eleverna. Jag började med Isbergsillusionen och jag kopplade mycket till idrottens sammanhang eftersom ca 90% av eleverna deltar i någon gruppaktivitet på fritiden. Det man ser av ett isberg är bara toppen, 1/10, resterande 9/10 är dolda under ytan. Det vi ser av framgång är också bara toppen, arbetet som gjort framgången möjlig ligger dold under ytan och bara den som gjort arbetet vet hur mycket som ligger där. Kopplingen till idrottens värld blir väldigt tydlig tycker jag. U21-landslaget som tog EM-guld i fotboll har sprungit en och annan mil, slagit några frisparkar, inte gett upp, lyssnat på feedback, upplevt besvikelser, varit målmedvetna, gjort uppoffringar och till slut lyckats med sin uppgift! Fantastiskt. Det kan även eleverna göra, bara de är medvetna om att det krävs arbete, uthållighet och målmedvetenhet för att nå ”framgång” i skolan d.v.s den framgång som upplevs när lärande uppstår och nya insikter får fäste.

Vi har även diskuterat statiskt/dynamiskt tankesätt och funderat över hur man ganska enkelt kan ändra sitt sätt att vara genom att våga lite mer, vara öppen för förslag, gå utanför sin komfortzon helt enkelt och därmed nå utveckling hos sig själv. Om man aldrig kliver ur den zonen så utvecklas man inte eller i alla fall väldigt lite, det blev vi överens om. Tips: kika på Johans fina planscher om detta och skriv ut och sätt upp i klassrummen. De är CC licensierade och fria att använda i skolan.

Till sist visade jag en av filmerna från www.orkaplugga.se för att förklara det här med hur man gör för att skapa utvecklade resonemang och varför man ska göra det. Jag förklarade att detta finns med i många ämnens kunskapskrav i läroplanen och att det är mot dessa kunskapskrav, som deras lärande bedöms när betyg sätts. Jag var tydlig med att denna strategi är bra att använda sig av i de flesta ämnen för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Även här måste eleven tänka lite mer och djupare för att nå fram med sina resonemang och analyser, och med hjälp av några elevnära exempel att relatera till så tror jag att eleverna förstod hur de kunde utveckla sina resonemang. Å ena sidan…. och å andra sidan… Eleverna var genast med på tåget och plötsligt blev det dynamik i klassrummet!

Avslutningsvis så känns det som att första dagen avlöpte högt över min egen förväntan och jag tror att det skedde med hjälp av tydlighet, struktur, bra förklaringar och att eleverna kände att jag har höga förväntningar på dem.

Välkommen härliga skolhöst!

Snart jobbstart och skolstart!

Då är det snart, snart dags igen för skolstart. Ett nytt läsår pockar på min uppmärksamhet och tankarna på hur jag ska jobba och vad som egentligen är viktigt har börjat snurra runt i huvudet. Okej, jag erkänner att dessa tankar har tagit upp en del av min ledighet också. Jag är en sådan person som tänker bäst när jag har tid, lugn och ro och stressen har runnit av mig. Jag är intresserad av skola, skolutveckling och undervisning i största allmänhet vilket gör att jag följer en del inlägg i sociala medier även när jag är ledig. Om jag hade varit intresserad av båtar/stickning/släktforskning i någon större utsträckning hade jag förmodligen läst om det under min ledighet! Och jo, jag har läst ca 15 böcker i sommar; deckare, romaner, ungdomsböcker, en avhandling, pedagogisk litteratur… allt i en salig blandning, dessutom på varierande plattformar! Trad bok, på iPad, på Adlibris Letto (mkt praktiskt liten sak!), pocket…

IMG_5768

Nu föll det sig så att jag på försommaren råkade få syn på ett inlägg på Twitter om #pedaläslyft där ett antal lärare (bl a Sara Bruun, Therese Linner, Annika Sjödahl) hade bestämt sig för att försöka få till stånd ett pedagogiskt läslyft på sommaren, just för att kunna diskutera brett och få nya infallsvinklar. Det blev boken ”Utmanande undervisning i klassrummet” av James Nottingham, som skulle läsas och diskuteras, vilket passade mig utmärkt då den redan låg hemma och väntade på att bli läst! 🙂

IMG_5803

Jag gick med i den nystartade Facebookgruppen ”Det pedagogiska läslyftet” som från början av sommaren hade ca 350 medlemmar. -Wow! tänkte jag. Det här blir kul! Och det blev det. Det har varit fantastiskt givande diskussioner, antalet medlemmar har ökat konstant (just nu 660 st) vilket ändå måste tyda på ett behov och intresse att diskutera undervisning, kärnan i läraruppdraget. Det bestämdes även att det skulle sändas tre st ”Hang-outs on air” där några pedagoger skulle diskutera några avsnitt från boken. Jag fick frågan om att delta i en sådan ”Hang-out” och jag tackade ja till det, mycket för att lära mig mer om hur det går till samt få tillfälle att prata med kollegor ute i landet. Väldigt spännande och kul! Inte för att jag vet om jag sa något speciellt tänkvärt, men vi hade ett väldigt givande samtal i alla fall!

Så, vad tar jag med mig från detta? Hur tänker jag om min undervisning? Vad vill jag utveckla och varför vill jag utveckla? Jag tänker att jag vill utveckla min undervisning utifrån vad jag ser att eleverna behöver; utmaningar, feedback för både elever och mig själv, hur jag ska hantera beröm, poäng och betyg till exempel, hur ska mina testtillfällen se ut? Jag vill använda stödstrukturer för att hjälpa eleverna med krokar som de kan hänga upp kunskapen på. Jag vill arbeta med ”de stora och frågorna” som liksom Nottingham även Göran Svanelid bygger sin undervisning på. Jag vill göra eleverna mer delaktiga i planeringen av undervisningen för att de ska känna intresse för arbetsområdet. Det är eleverna som ska äga sitt eget lärande och hur får jag dem till det? Som sagt… ”det snurrar i min skalle” som Sara Bruun säger! Hur jag ska få till allt det här vet jag inte riktigt, men det börjar falla på plats i alla fall. Det är mycket tack vare alla lärare som postar och delar med sig av sina dokument på Facebook under sommaren i grupper som The Big Five, Bedömning för lärande, som jag känner att jag har en aning om i vilken ände jag ska börja reda ut tankarna. Stort tack till er alla, utan er skulle jag vara en sämre version av mig själv som lärare.

Det är alltså en hel del som snurrat runt och som börjar falla på plats. Jag tar även med mig en bild som Karin Brånebäck lagt ut på sin blogg och som jag gillade väldigt mycket:
Segertrappa svensk C
CC @braneback

Det viktiga är inte att jag når till toppen direkt i ett enda hopp utan att jag tar något eller några steg i taget, eller att man identifierar på vilket trappsteg man befinner sig i sin egen tankeutveckling. Jag känner att jag är just nu på steg 3 och 4 och när jag tänkt klart och jobbet börjar då ska jag absolut befinna mig på steg 5. Gott så!

Snart börjar det igen! Kan knappt bärga mig! / Eva

Språkutvecklande arbetssätt

Förra veckan kom vi i kollegiet äntligen igång med vårt arbete runt språkutvecklande arbetssätt. Vi i skolutvecklingsgruppen hade ordnat ett pedagogiskt café lokalt på skolan och temat var alltså detta. Vi brukar börja med att fika och sen jobbar vi ungefär två timmar intensivt. Efter fikat började vi med att se två filmer på temat från UR från serien ”Språket bär kunskapen”, del 1 (halva) och del 2 (hela).
http://www.ur.se/Produkter/182357-Spraket-bar-kunskapen-Att-identifiera-svarigheter
Sedan delade vi in oss i grupper och varje grupp fick reflektera över en gemensam fråga: ”Vad innebär språkutvecklande arbetssätt för dig?” samt en enskild fråga.

Det som utkristalliserades var att många har tänkt att detta mest handlar om hur skolan kan utveckla språket för exempelvis nyanlända elever, vilka vi har relativt få av på vår skola, speciellt jämfört med grannskolan. Men efter att vi sett filmerna blev det mycket mer tydligt, för att inte säga solklart, vad detta egentligen handlar om; nämligen att utveckla språket hos alla elever i alla ämnen så långt vi bara kan. För mig handlar det faktiskt till stor del om ”The Big Five” och även ett inkluderande synsätt, dvs att alla elever ska kunna ta till sig undervisningen på sin nivå eller efter sina olika förutsättningar. Det handlar om att diskutera vad olika begrepp står för, hur vi kommunicerar med eleverna och de sinsemellan, hur de tar till sig information, hur de kan analysera informationen och hur de kan lära sig att använda sin metakognitiva förmåga genom att tänka om sitt eget lärande. Vi ska utveckla elevernas vardagsspråk till att bli ett skolspråk som de kan använda sig av för att utveckla sina resonemang i sitt skrivande och därmed nå en djupare kunskap på en högre abstrakt nivå.

Nu står vi inför nästa steg på skolan och det är att ta ut nästa färdriktning på den språkutvecklande kartan för att nå nästa kontrollstation. Det blir spännande att se åt vilket håll det blir.

Klassrumsstrategier / strategier för lärande

Idag har jag inspirerats av Johan Lindström, http://www.jlsu.se/ och hans planscher om klassrumsstrategier. Du hittar det inlägget här. Johan, @aland72 på Twitter, har gjort jättefina planscher som man kan sätta upp i klassrummet för att påminna eleverna om att de kan göra mycket på egen hand innan de frågar sin lärare, vilket ofta är deras första och enklaste strategi 😉 För att komma ifrån att de frågar mig först så fort de kör fast, har även jag försökt introducera ”C3B4me” (see three before me) vilket betyder ta hjälp av 3 klasskompisar innan du tar hjälp av mig.

Man kan också tänka som så att man kan använda sig av tre strategier innan man frågar efter min hjälp, och där är en strategi att fråga en kompis. Så jag gjorde egna planscher i webbprogrammet Canva.com, som kanske passar för de yngre eleverna, skolår 1-6, inspirerad av dels Johan, men även av amerikanska förlagor som det finns många av på Pinterest t ex. Så här ser de ut och du får ladda ner dem om du vill härifrån, men jag lägger också upp dem på mitt Pearltrees, i mappen ”Bedömning för lärande”. Det finns även mycket annat roligt att hämta där, bl a i mappen ”Läsa och skriva”.

Klassrumsstrategier_1Klassrumsstrategier_2

 

Länken till min Google Drive och mappen BFL (där finns filerna dels som pdf och dels som jpeg) hittar du här:

 

https://drive.google.com/folderview?id=0B2iHyVm2w75IfjVtdkVydktGT21SOXBqekljRklGVmFPN3NFNHd1TS1lRUJLaklqY2NkcjA&usp=sharing

Och länken till mitt Pearltrees hittar du här:

http://www.pearltrees.com/evaeriksson/bedomning-larande/id10372403

Sharing is caring.
Ha det gott! / Eva

Nya undervisningsgrepp

Ja, nya och nya är kanske att ta i, men det är nytt för mig och min klass i alla fall. I veckan har jag kommit till skott med att börja använda de nya mini-whiteboards som jag köpt in till klassen. Jag har läst flera inlägg på Facebook om dessa praktiska mini-whiteboards och nu var det dags. Så här gjorde jag: Klassen (en 5:a) skulle börja jobba med grammatik och ordklasserna i svenskan. De fick ta fram sina whiteboards (som de mest har ritat på ca en vecka när de har ”legat till sig”..) och så bad jag dem skriva ner vad de trodde var ett substantiv och hålla upp tavlan när de var klara. Och.. ”Yes!”, det funkade! 🙂 Inte så revolutionerande, men jag fick ju snabbt syn på hur många som visste vad ett substantiv var och vilka som verkade osäkra och kikade på kompisen (vilket man får göra så klart! Men man kan inte alltid lita på att kompisen kan..!). Vi jobbade på ett tag med detta och vips hade vi både kollat av förkunskaperna, repeterat och befäst lite bättre i ett svep. Praktiskt!

Nästa användningsområde för mini-whiteboarden var när vi hade börjat jobba med Norden i veckan i SO. Jag tycker det är väldigt bra att ha en inneboende kartbild över hur världskartan ser ut på det stora hela i hjärnan och vill försöka få eleverna att göra sin egen bild av den. Ni vet, det var visst ett par norskar som fick Nobelpris för detta med ett rutsystem/karta i hjärnan i höstas… 😉 I alla fall, bad jag eleverna ta fram sin mini-whiteboard och tänka att de hade en blank världskarta framför sig. Jag bad att de skulle rita ut ungefär var de tyckte att Australien låg på deras karta och väntade. En del visste genast och andra funderade en stund. Till slut enades vi om nere i högra hörnet och en lagom stor cirkel. Sedan fortsatte vi med Sydamerika (för att få en motvikt till Australien), Atlanten, Europa och till sist Norden. Allra sist jämförde vi med världskartan som vi drog ner och kunde konstatera att vår bild inte var så långt ifrån den riktiga bilden.

Det här tycker jag är viktigt. Eleverna bör ha en rimlig uppfattning om var i världen olika länder/landsområden/världsdelar befinner sig för att kunna hänga med i djupare diskussioner runt nyheter i världen t ex. Det blir en djupare kunskap om du vet ungefär var krutdurken ”Ukraina” befinner sig och varför EU är orolig över utvecklingen där. Hur nära/långt är det egentligen till Ukraina från Sverige? Vad kan hända? Hur rör det här oss i Sverige? Det blir bra diskussioner. Jag känner mig nöjd när saker och ting fungerar som jag har tänkt att det ska göra.

Ett par andra saker är ”Grej Of The Day som är Micke Hermanssons grej, vilket väl ingen lärare har kunnat undgå att läsa om. Jättebra, enkla mini-föreläsingar om vitt skilda ämnen och eleverna är vetgiriga just av den anledningen att det är kul att få veta lite om något som vi absolut inte jobbar om just nu. Opretentiöst dessutom. Win-win! Nästa grej är Kahoot (digital frågesport), som verkligen uppskattas av mina elever. De har t.o.m skapat egna konton för att göra egna Kahoot´s. Det finns förstås en facebookgrupp för detta med: ”Nutidsfrågor med Kahoot” där man hjälps åt att göra ett nutidsquiz varje vecka och det passar nog de flesta, i alla fall från år 4 och uppåt.

Kahoot

Eleverna jobbar i par med nutidsfrågorna i Kahoot.

Nästa vecka är det dags för ”Exit tickets”. Skylten har hängt uppe en vecka nu och eleverna har börjat fråga vad det är och hur det går till… Nyfikenheten är etablerad. Nu ska jag bara komma på några bra exit-frågor!

Hej svejs!