Bedömning får det bli!

Jag har haft svårt att komma på vad jag ska identifiera för skolutvecklingsmål som jag kan samarbeta med kollegor on-line om denna vecka. Ibland står det helt still. Jag tror jag har tänkt lite för stort helt enkelt. Jag har funderat kring digitala lärmiljöer (fast jag knappt har några värda namnet), runt min skolas digitala utveckling, osv, osv. Nej, ingen ingång i det. Så när jag vände tillbaka och fick upp ögonen för det självklara; hur vi jobbar med bedömning av elevernas kunskaper, så klarnade det för mig. Det är ju det som jag försöker arbeta med i kollegiet på min egen skola, och det är ju det som vi alla behöver stöta och blöta för att utvecklas som lärare.

Idag när jag var på LTU (Luleå tekniska universitet) för att delta i den nästa sista dagen på den VFU-handledarutbildning jag går så klarnade detta ännu mer för mig. Mer eller mindre allt handlar om bedömning var vi än vänder oss. LU-lärare (lärarutbildare) bedömer lärarstudenter, som i sin tur ska lära sig att bedöma elever och sina egna lektionsplaneringar. Jag ska bedöma studenternas färdigheter och deras planeringar. Studenterna ska förhoppningsvis bedöma och utvärdera min insats som handledare och även sätta ord på sin egen insats på VFU:n. Det är inte lite som ska bedömas med andra ord.

Idag diskuterade vi även detta med de nationella provens bedömningsgrunder och hur förfarandet är på skolorna. Jag anser att det är för vaga riktlinjer från Skolverket vad det gäller vad som får göras med NP. Okej, proven är belagda med sekretess för att säkerställa likvärdighet och reliabilitet och att inte innehållet blir allmänt känt. Men, samtidigt är ju proven en mycket bra källa för oss lärare för att lära oss att bedöma och diskutera olika nivåer på elevsvar. Vad visar på bredd och djup i svaret, egentligen? Vad betyder det att eleven visar god förståelse för fysikaliska samband? Vad menas med att eleven ska få förtjänstpoäng även om svaret inte är helt rätt i matematik? Detta är ju frågor som vi behöver diskutera och samverka runt. Superviktiga frågor! Jag tycker att det vore toppen om t ex alla lärare på en skola (8 st på min skola) som undervisar i skolår 4-6 tillsammans gick igenom anvisningarna och bedömde elevsvaren. Då får vi ju en likvärdig bedömning och som bonus LÄR vi oss att bedöma och vaska fram guldkornen. Dessutom får vi en bild av vad det är som t ex vår högsta instans inom skolan tycker är viktiga baskunskaper. Är det helt tokigt det? Nu känns det som att det är hysch-hysch och sen blir det en ny överraskning varje år för de stackare som har 6:or detta år. För det blir en överraskning och har de inte varit utarbetade förut så är de det i maj! I alla fall om du är klasslärare och ska tröska igenom fem olika NP med fem olika bedömningsanvisningar på fem olika sätt… Been there, done that! Det är säkert detsamma om du ska bedöma 250 uppsatser i svenska också!

Jag tror inte heller att någon lärare lägger om sin undervisning helt och hållet bara för att man ”vet” vilken fråga som kommer på NP. Det kan ju inte vara någon nyhet att i svenska så ligger en stor tyngdpunkt på läsförståelse av både skönlitteratur och sakprosa, eller att de ska skriva någon form av uppsats? Inget nytt under solen direkt. Eller att alla fyra räknesätt förmodligen behöver användas under matematikproven..? Nä, tänkte väl det. Om vi delger eleverna detta eviga mantra att ”ni ska lära för livet, inte för provet” så borde ju vi lärare föregå med gott exempel och inte anpassa vår undervisning till om vi får fysik eller kemi i NO. Det vi borde göra är att undervisa om vikten att förstå samband, dra slutsatser, kunna resonera om de faktakunskaper du har tillägnat dig under lärandets gång.

Så hur bedömer vi elevernas prestationer? Och hur följer vi upp dem? Hur kan min undervisning få eleven att vilja visa sin kunskap vid ett bedömningsbart tillfälle? Är inte det knäcken i kolan, så säg vad som är det? Jag ser fram emot alla era kloka tankar som kan föra mig och eleverna framåt på kunskapens väg!

Hej svejs!

Äntligen klar…

Äntligen klar… med årets nationella prov i… svenska, matematik, fysik, engelska och geografi. Jo, ni läste rätt! Jag som klasslärare (vi måste vara ett utdöende släkte?) på mellanstadiet har förberett mig och eleverna för prov, genomfört prov tillsammans med eleverna, rättat alla prov, gått igenom alla prov med eleverna, sammanställt alla provresultat samt rapporterat in allt till SCB… och känner mig nu rätt less på alla olika belägg på E-, C-, eller A-nivå. Det har varit ytterst varierande bedömningsanvisningar, somliga lättare att förstå, andra mer komplexa (för att använda ett frekvent ord från SO-bedömningarna).

Jag vet egentligen inte om det är bra eller dåligt med nationella prov? Någonstans känns det bra att få ett kvitto på vad undervisningen i år 4-6 bör gå ut på; kunna kommunicera, beskriva, förstå, analysera, dra slutsatser, ha begreppsförståelse, använda sig av information och länka det till det jag vet om olika saker och kunna förklara det med ett komplext samband. Mycket handlar faktiskt om ”The Big Five” i alla ämnesprov i år 6, hur mycket Joel Rudnert (http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2013/04/29/big-5-saknar-tyngd) än vill att det inte ska handla om det. Så, om vi orkar analysera proven så kan vi ju få syn på vad det är vi bör ”lägga krutet på i undervisningen” (Göran Svanelid) tänker jag.

Det som känns dåligt är den oerhörda mängden merarbete både för eleverna och lärarna. Eleverna har genomfört 19 st delprov i de olika ämnena. I skolår 6. Fatta stressen! Samtidigt som vi försöker tona ner betydelsen av proven för att de inte ska få stresseksem redan i sexan och slutar med frukost och gud vet allt, så vill vi också att de ska vara väl förberedda och förstå allvaret och prestera efter sin allra bästa förmåga… Det skapar en viss motsägelsefullhet kan man lugnt påstå! Dessutom har jag som lärare så fullt upp med dessa prov att jag knappt hinner planera några vanliga lektioner under senvåren. Proven skapar definitivt stresseksem hos mig!

Och det värsta är att vilken annan arbetsgivare som helst skulle utan att tveka erbjuda sina anställda högre lön/övertidsersättning/extra ledigt i paritet med arbetade extra timmar utan att ifrågasätta det överhuvudtaget! Vi måste förklara för typ skolchefen att: ”ja, det har tagit dubbelt så lång tid att rätta alla prov i år p.g.a att det är betygskriterier i alla ämnen i år, som man ska väga elevens svar emot.” ”Jo, det var 50% öppna frågor, d.v.s bedömningsfrågor, som gör att det tar mycket längre tid att avgöra om svaret är på E-, C- el A-nivå”… Ja, ja… glömde att det också ingår i mitt jobb….

Men, nu är det gjort i alla fall! Jag kommer att gå stärkt ur detta, mitt första år som klasslärare. Jag har satt betyg för första gången i år 6, har genomfört 5 ämnesprov i år 6, haft en stökklass, kommit levande ut på andra sidan och ser ljuset nalkas! Ser fram emot att få sätta igång med en 4:a till hösten och har redan börjat dra upp stora planer för vad vi ska börja med!

Så, jag älskar faktiskt mitt yrke som lärare, jag med!