Arbetet med läsning och lässtrategier

Nu har vi kommit igång ordentligt igen efter juluppehållet och det är så otroligt skönt när pusselbitar och byggstenar börjar falla på plats i undervisningen. Jag har startat upp läsårets andra gemensamma läsprojekt i min klass och jag funderade om jag skulle arbeta som vi gjorde i höstas (läsa ett kapitel tillsammans i klassen, dela ut frågor på texten som de skulle arbeta med som läxa samt läsa högt hemma för/med en förälder) eller om jag kunde utveckla det på något sätt. Det kändes som att jag ville göra ”något mer” med läsningen. Så när jag hittade ett inspirerande inlägg i FB-gruppen ”En läsande klass” hittade jag det där jag saknade. Jag modifierade ett upplägg runt ett material inspirerat från ”En läsande klass” så här: Läsprojekt år 5 vt 2015

Så här satte vi igång med arbetet: eleverna delades in i läsgrupper om 4/grupp. Först tittade vi tillsammans på arbetsbladen jag delat ut och gick igenom vad de skulle arbeta med för att alla skulle ha full förståelse för uppgiften. Sedan fick de först arbeta med spågummans strategi och försöka förutsäga vad som skulle hända i nästa kapitel. Efter det läste de det aktuella kapitlet tillsammans och turades om att läsa lagom långt var.

Under tiden de läste skulle de vara uppmärksamma på om det var ord eller uttryck de inte riktigt förstod och i så fall skriva ner dem, dvs använda sig av detektivens strategi. Uppgiften var att skriva ner minst tre ord och förklara med hjälp av ordlista vad de betyder. Detta därför att jag vet att en del elever tycker att de förstår ”allt”, men att de faktiskt inte gör det och att det främjar allas lärande att prata om ord och deras betydelse.

När det var klart gick de vidare till att arbeta med reporterns strategi. Nämligen att skriva ner tre olika frågor på texten samt svar på sina frågor; en fråga ”på raderna” dvs en fråga som man lätt hittar svaret på, en fråga ”mellan raderna” som man förstår av sammanhang och flera ledtrådar i texten och en fråga ”bortom raderna” dvs en fråga där de lägger in sina egna erfarenheter i svaret och kopplar till textens innehåll. Exempel: Hur skulle det kännas för dig om…

Efter detta moment var det dags att sammanfatta kapitlet med några meningar enligt cowboyens strategi. Detta behöver elever tränas i för det är ganska svårt har jag märkt för elever att sammanfatta kort. Det blir ofta alldeles för detaljerat eller alldeles för vagt. Att hitta kärnan är klurigt och det är då väldigt bra att de kan resonera sig fram till det tillsammans.

Till sist ska de med hjälp av konstnärens strategi rita någon inre bild från kapitlet, vilket aktiverar deras fantasi runt det de har läst. De lär sig genom det att leva sig in i texten och i förlängningen tror jag det kan hjälpa dem att bli bättre skribenter själva.

Hur som helst blev detta en väldigt bra lektion och jag känner mig trygg i att eleverna utvecklar olika förmågor i ämnet svenska, faktiskt med hjälp av The Big Five; genom att kommunicera när eleverna resonerar om texten, genom att analysera textens information hittar de bra frågor att ställa, genom att förstå olika begrepp i texten och till sist genom att använda sin metakognitiva förmåga för att tänka om sitt eget arbete (varför är det här en bra fråga på texten?).

Jag känner att det blir ett mervärde i lärandet genom att arbeta så här med lässtrategierna. Vi utgår från en skönlitterär bok och arbetar strukturerat enligt läroplanens innehåll. Vi får dessutom med samarbete och demokratibegreppet när de resonerar tillsammans om innehållet. Kan det bli bättre? 🙂 Säkert, men jag tror vi är en bra bit på väg!

Annonser

Sharing is caring – leder till kollegial utveckling

Under denna vecka har jag varit aktiv i FB-gruppen ”En läsande klass”. Jag fick syn på Marie Trapps digitala läslogg och ville gärna använda innehållet fastän jag inte har möjlighet att jobba så mycket digitalt i min klass eller på min skola över huvud taget. Därför beslöt jag mig för att fråga Marie om jag fick skriva av sidorna i läsloggen och formge dem efter eget tycke, som dock följer grundmallen väl. Marie var vänlig nog att godkänna detta och jag skred till verket. Jag måste väl säga att jag har ett förflutet i grafiska branschen, så det här med att typografera och fixa till ”boksidor” är inget stort problem för mig. (Vilket däremot programmet Excel allt som oftast är! Stort problem alltså!) Dessutom är ju min underbara MacBookAir min bästa digitala vän och så programmet Pages som kan underrätta smärre underverk på enkla vis. Naturligtvis hjälper det till att det sitter i ryggmärgen hur bilder laddas ner, vilket format som ger bäst återgivning vid utskrift, hur pdf-filer laddas upp, hur Google Drive kan användas, hur dokument kan delas… Nå, jag kan det här, andra är fenor på programmering! Eller på Excel… *rysningar*!

Så, när jag gjorde detta så tänkte jag att detta ska jag dela i FB-gruppen ”En läsande klass”. Ni vet… ”Sharing-is-caring”… Kanske det är fler lärare som vill sätta igång att jobba med lässtrategierna nu direkt efter jul och inte vill vänta tills den säkert fenomenala lärarhandledningen kommer ut i slutet på april? tänkte jag… Och det var det! 🙂 Oj! Jag tror jag råkade starta en smärre lavin utan att jag visste det, med hjälp av Maries och Martin Widmarks underbara utgångsmaterial. Fantastiskt!

I denna FB-grupp berättar vi hur vi gör, vad som gick bra, vad vi behöver hjälp med i våra klasser. Snabba svar kommer från än den ena och den andra utan att man hinner blinka. Vi är ett utvidgat kollegie! Snacka om kollegialt lärande och utveckling!

Här nedan länkar jag till min folder/mapp på Google Drive, där den som läser detta kan ladda ner pdf-filerna för eget bruk på sin skola. De går än så länge inte att skriva i, men att skriva ut går bra. Ni som vill skriva tillsammans med elever i helklass kanske kan kopiera en sida av läsloggen och göra en gammal hederlig OH-bild? 🙂 Sprid kunskapen och gläds med materialet. Jag längtar till i april, för då kommer det att finnas en hel skattkista med digitala texter att ladda ner på www.enlasandeklass.se
Nu får vi hålla tillgodo med det vi kan hitta på själva, men det räcker nog rätt långt!

https://drive.google.com/folderview?id=0B2iHyVm2w75ISDJSanFrUnNzWWs&usp=sharing

I dag var det jag som fick förmånen att ladda hem ett välarbetat material, vilket jag gjorde  från Ullis skolsida . Ett fantastiskt arbete du gjort med kunskapsväggen om alla ämnenas förmågor och kunskapskrav, Ulrica! Tack!

Hej svejs!

Äntligen jobba! Med läsförståelse förstås…

Nu är det ett bra tag sedan jag skrev ett inlägg, men nu har lusten verkligen fallit på. Jullovet har varit långt och skönt, så pass att jag har hunnit känna suget efter att få börja jobba igen och det är ju ett gott tecken! Under lovet har jag t. ex.  läst en massa bra saker på Twitter. -Vadå, det är ju bara 140 tecken i varje tweet? Jo, men hemskt många av de kloka ”skolmänniskor” jag följer länkar massor av bra artiklar i sina tweets, vilket betyder att jag läser en hel del som jag inte skulle ha fått syn på annars. En journalist, @Liwal, sa bekymrat: – Hjälp, ni kan inte sluta läsa tidningar och bara läsa på twitter! Nej då, sa jag. Tack vare twitter läser jag så mycket mer!

Så, i min nya guldgruva till förkovring har jag läst och funderat över detta med denna förbenade, förbaskade läsförståelse. Alltså, den är ju en fantastisk tillgång när du väl har erövrat förmågan till läsförståelse. Men, innan du når dit så krävs det ju en hel del av dig, både av dig när du är liten och nyss har börjat skolan, när du är i mellanåldern och när du är i övre tonåren. Du måste öva, öva och öva. Precis som den fotbollsspelare som vill bli bra på frisparkar, eller slalomåkaren som vill åka snabbare utan att köra ur, eller ryttaren som vill ta hästen över högre hinder. Du måste öva. Tro inte att du kan sluta öva när du har nått vuxen ålder, nej då ställer samhället andra krav på dig; förstå en lönespecifikation, ett besked från ditt fackförbund (Vad står det på alla fyra papper? Har jag rätt till ersättning eller inte?), ett avtal med banken att du har lånat pengar osv. Öva var det, ja.

Öva på vad då? Och hur ska man lära sig att förstå det man läser? Kommer inte det av sig själv bara man läser? Detta är något som vi kanske (?) har förletts att tro de senaste 15 (?) åren efter uttalanden som detta; ”Det spelar ingen roll vad de läser, bara de läser”. Ja, i och för sig, men att bara bli en mekanisk läsare hjälper dig inte att förstå det du läser. Det krävs liksom en hel del mer. Vi som älskar att läsa har ju upptäckt det fantastiska med läsning; äventyret, spänningen, glädjen, sorgen och humorn för att bara nämna några aspekter. För nybörjarna och de lite mer långt komna läsarna väntar ett jobb att lära sig att bli goda läsare genom att öva. Jo, de ska öva, öva på att ställa hypoteser om det de ska läsa, tänka sig vad som kanske kommer att hända. De ska öva på att förstå hur man förstår nya ord, begrepp och företeelser som inte är kända sedan innan. De ska öva på att svara på frågor och själva ställa frågor som är ”på ytan, under ytan och på djupet”, som @MarieTrapp1 menar i materialet som är under uppbyggnad på enlasandeklass.se. De ska öva på att sammanfatta vad en text handlar om , om det så är ett enda kort stycke så måste man kunna förstå essensen i detta, eller en sida, ett kapitel eller en hel bok. Det är en konst att kunna ringa in det viktigaste i en text, för då kan du sedan analysera vidare. Kan du inte det blir det svårt att lära sig analysera, alltså måste du öva. Till sist är det viktigt att öva på att lära sig att se det lästa inom sig, som en film som spelas upp. Vi som älskar att läsa, säger oftast att ”Boken är sååå mycket bättre än filmen!” Det beror ju på att vi har förstått de vi läser! Och sett bilderna…

Därför blev jag så oerhört glad när jag upptäckte arbetet med ”En läsande klass” som Martin Widmark och Marie Trapp arbetar med. Äntligen! Här finns ju det jag har funderat på, men inte vetat hur jag ska angripa. Det är inte helt lätt att bryta ner svåra begrepp till ett gäng 9-10-åringar. Eller 7-åringar, eller 14-åringar… Jag har inte sökt en ”metod” utan mer letat efter en förklaringsmodell som jag själv kan anamma som lärare för att jag ska kunna överföra det till mina elever. Jag själv måste ju först förstå hur jag ska förklara för att eleverna överhuvudtaget ska greppa det. I detta har jag funnit det!

Så, då satte mina energiknölar igång och jag skapade ett bokmärke med bilderna från hemsidan på ”Läsfixarna” (Spågumman, Detektiven, Reportern, Cowboyen och Konstnären). De är fria att använda och dela vidare, allt för att sprida ”ordet”. Detta delade jag sedan på Twitter (efter att ha fått okej från Marie Trapp!) och det blev väldigt uppskattat får jag tillstå. Oerhört roligt att något så litet och ganska lättgjort för en ”gammal” grafiker kan bli så uppskattat! 🙂 Jag är så glad att jag fick dela, för jag tycker att ”sharing-is-caring-kulturen” är så viktig. Det är den som får oss att växa, vi lär av varandra och nästa gång är det jag som kan ta del av något annat. Som jag har fått göra genom t ex ”The Big Five” på Facebook (öppen grupp). Där finns massor av klokskap!

Så här ser mitt bokmärke om ”Läsfixarna” ut:
Läsfixare-bokmärke-singel  Du får gärna ladda ner och använda det om du vill.

Nu ska vi börja jobba med ”Strategier för läsförståelse” som @RolfEkelund föreslog att de borde kallas eftersom de utgår från några olika strategier runt Reciprokal Teaching. Det svenska uttrycket är något lättare att förstå… 🙂 Det här kommer att bli lärorikt, utvecklande och kul!

Hej svejs!

Tankar om lässtrategier – läsförståelse – ”literacy”

Denna sommar har jag kommit en bit på väg i mitt tänkande om hurdan lärare jag vill utvecklas till. Under förra läsåret kände jag mig inkastad i en 6:a och fick liksom bara sy ihop de lösa ändar som gick att sy ihop och fylla igen de hål som behövde fyllas. Då fanns inte tiden i all betygshets/nationella-provhets/omdömeshets att fundera och reflektera över det som jag tycker är viktigast, nämligen ”literacy”. Eller ”litterat” på svenska, men det är liksom snyggare på engelska 😉

I sommar har jag läst ”Utmana, utforska, utveckla!” om läs- och skrivprocesser i skolan av bl a Caroline Liberg, 2010. Jag började läsa för att den är kurslitteratur i en kurs jag ska läsa i höst och också efter ett tips på twitter. Jag har även tagit mig igenom några kapitel av Hatties ”Synligt lärande”, och den är väldigt intressant men lite tyngre. Då tackar jag utomordentliga Charlotta Aspelin ‏ @NV3Om som har skrivit en fantastisk sammanfattning här: http://charlottabloggar.blogspot.se under ”Sommarläsning”. Wow så inspirerad jag blev att utveckla min egen undervisning som svenska-/SO-lärare när det gäller att få eleverna att förstå de texter de ska läsa. För det är ju liksom det som är den den sega kolan i all undervisning; att få eleverna att förstå det de läser… att de ska vilja lära sig.

Även det amerikanska/engelska utbildningsväsendet har fokuserat ett bra tag på ”literacy”. Många lärare jobbar i de yngre skolåren med något som kallas för ”The Daily 5” som handlar om fem saker om läsning och skrivning som eleven ska göra varje dag för att utveckla sitt läsande/skrivande, exempel här: http://www.the2sisters.com/the_daily_5.html

”The Daily 5™ is more than a management system or a curriculum framework – it is a structure that will help students develop the daily habits of reading, writing and working with peers that will lead to a lifetime of independent literacy.”

Det här tycker jag är viktigt, för jag anser att vi har tappat bort det i vår svenska skola mitt i all dokumentationshysteri, betyg i år 6, nationella prov i 5 ämnen i år 6, allt fokus på de sjunkande resultaten i matematik osv. Vad hände med läsningen frågar jag mig rätt ofta? Jag menar att om eleven inte kan förstå det hen läser så kan hen inte heller lösa ett problem i matteboken, eller ”läsa mellan raderna” när det är nog svårt för eleven att förstå den text som faktiskt står där. Om vi inte börjar i de yngre skolåren så är det inte så konstigt att fundamentet för läsning står ostadigt i gymnasiet, och det kanske är en bidragande orsak till att vi idag har studenter på universitet som inte förstår de böcker de ska studera eller upplever att de är för svåra. ”Man måste läsa mycket för att bli en god läsare” – det är ett mantra som vi har matats med under såväl egen skoltid som under lärarutbildningen. Ja, men vi måste också jobba med läsningen på alla stadier i skolan på det sätt som beskrivs i boken ”Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund (2009) Natur och Kultur”. Det tror jag har gjorts för lite under ett antal år.

Det är ett hårt jobb att lära eleverna att utveckla ”literacy” och det går inte av sig självt, så mitt fokus i höst med min 4:a blir att jobba intensivt och fokuserat med lässtrategier, läsförståelse och skrivande. De ska bli litterata!

Hej svejs!

P:S För övrigt är ”Stolthet och fördom”, Jane Austen en av de allra bästa böckerna.